Det händer inte så jättemycket på dagarna nu när man är en "drop out"....
Bakning är en sak jag försöker bemästra, men troligen aldrig kommer att lyckas med.
Idag bakade jag chokladsnittar för första gången. De blev faktiskt lyckade, något som är väldigt ovanligt. Mitt försök till att baka kladdmuffins förra veckan var inte alls lyckat. Jag undervärderade min ugn ganska rejält. Pratade i telefon samtidigt och tänkte att de säkert kunde vara
inne lite längre än bestämt, men icke. De var svarta och ur ugnen kom det svart rök. Rädd att brandlarmet skulle gå igång vågade jag inte ta ut dem, men av uppmaning av Tina som i mitt öra skrek "Men ta ut dem! Gör det bara!" var jag tillslut illa tvungen. Slängde alla sexton.

Chokladsnittarna som jag bakade idag såg till en början rent ut sagt vidriga, men de tog sig mot slutet. Bra kämpat.

Idag bakade jag chokladsnittar för första gången. De blev faktiskt lyckade, något som är väldigt ovanligt. Mitt försök till att baka kladdmuffins förra veckan var inte alls lyckat. Jag undervärderade min ugn ganska rejält. Pratade i telefon samtidigt och tänkte att de säkert kunde vara


Chokladsnittarna som jag bakade idag såg till en början rent ut sagt vidriga, men de tog sig mot slutet. Bra kämpat.

Imorgon blir det säkert vaniljbullar... på tal om säkert, Annika Norlins projekt "Säkert" har har skivrelease av "Facit" här i Umeå, just nu faktiskt. Och här på Teg sitter jag. 10 månader för ung. Illa, men när hon ska ut på turné då ska jag allt vara där. Som plåster på såren köpte jag biljetter till Robyn på Trädgårn i december. Redan peppad.
Annika är redaktör denna veckan i Musikguiden i P3. I måndags spelade hon The National-låten "England" och jag blev så glad. Tänkte tillbaka på deras Way out West-spelning förra månaden.

Stod längst fram och jag försvann till mitt lilla happy place inom mig. De signerade även i Bengans tält och jag var där redan en timme innan och väntade. Blev så chockad när de hälsade på mig och blev helt starstruck när de frågade hur jag stavade mitt namn att för några sekunder glömde det.
Här är lite bilder på Universitetet där jag gick och Annika går. Issa, har dock inte sett till henne, men har sett Anders Stenberg, gitarrist i The Deportees och till Lykke Li.
(En av alla byggnader, Lindellhallen)
(en mycket märklig staty på universitetsområdet som liknar mina obakta kakor)
(skylt utanför Lärarhuset. Ursäkta mitt pekfinger)
Annika är redaktör denna veckan i Musikguiden i P3. I måndags spelade hon The National-låten "England" och jag blev så glad. Tänkte tillbaka på deras Way out West-spelning förra månaden.

Stod längst fram och jag försvann till mitt lilla happy place inom mig. De signerade även i Bengans tält och jag var där redan en timme innan och väntade. Blev så chockad när de hälsade på mig och blev helt starstruck när de frågade hur jag stavade mitt namn att för några sekunder glömde det.
Här är lite bilder på Universitetet där jag gick och Annika går. Issa, har dock inte sett till henne, men har sett Anders Stenberg, gitarrist i The Deportees och till Lykke Li.



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar